En dagbok, fast inte varje dag

"Du kan inte gå i skolan hela livet. När ska du bli något?" Det fick jag höra av mamma för ett par dagar sen och gjorde mig lite irriterad.

 

Jag undrar egentligen om bloggen är rätt plats för mig att skriva. Det finns många funderingar, men det är svårt att skriva dem. Tycker tankarna tänker om vartannat och slår knut på sig själva när jag försöker svepa med fingarna över tangeterna. Kan nästan känna mig lite vilsen och hämmad av att skriva på det här viset. Det mest stimulerande är att få skriva med en penna på ett tomt ark.