Mr. Nobody
En film som handlar om en man som är den sista dödliga människan kvar på jorden, han berättar och rör sig tillbaka genom mellanrummet av olika liv som han har - eller kanske har - levt. En film som jag inte kan sluta tänka på. Som jag kommer vilja se om och om igen. Tänk om det verkligen är så? Att vi kanske bara existerar i en 9 årings fantasi och inte kan vara säkra på att det vi gör, gör vi på riktigt.
De som inte andas, vars hjärtan inte längre slår
Farfar dog 2003 och var närmare två meter lång.
Inatt drömde jag att jag stod på sängen för att kunna ge farfar en kram. Han sa att han älskade mig och att vår relation skulle bli bättre.
Att få besök av de som inte andas och vars hjärtan som inte längre slår, jag tycker om det. Att få lite mer tid tillsammans. Deras hjärtan slår i mig och deras luft andas jag. Men det är klart, tiden kommer vara obetydlig när den här platsen inte finns mer.
Something new
The start - a simple touch
One night to push and scream
And then relief
Ten days of perfect tunes
The colors red and blue
We had a promise made
Januari 2007
I saw it in their eyes. I saw that they where happy to be together.
In love.
It looked like they've been holding on to each other for their whole life.
And thats why my eyes got stucked on just them.
I saw them when they went over the icegate outside the bus station today when I got on the bus.
They had matching shoes and pants.
They held eachothers hands so that none of them would fall.
That was beautiful.
Packar upp Forsa i Tingsryd
Har varit hemma i snart två veckor. Tiden den går. Har inte riktigt hunnit känna efter (eller inte velat) att jag verkligen är hemma och inte kommer åka tillbaka till Forsa för att studera något mer. Där var min trygghet. Började packa upp mina väskor för ett par dagar sen. Inte ens då slogs jag av att jag inte åker tillbaka. De senaste dagarna hemma har jag varit lite med familjen, sovit, legat i trädgården med katterna och haft finaste Emma på besök i några dagar. Ett par vändor till Karlskrona. Nu blir det några dagar till att städa och bara vara, för på lördag börjar jag jobba. Hela sommaren.
"Man träffar människor. En del lägger man inte märke till, några stannar i ett par månader och så finns det andra som aldrig försvinner. Jag har träffat min klass, det var nio månader sedan. Hela jag gråter"
